Brevens Bruk

Brevens Bruk AB ingår i koncernen Bystad Holding AB och är idag ett modernt skogs- och lantbruksföretag med en fastighetsförvaltning. Historiskt var Brevens Bruk främst ett järn- och gjuteribruk, men idag finns ingen sådan hantering kvar.

Huvudnäringen idag är skogsbruk som bedrivs uthålligt på 13800 hektar produktiv skogsmark. Bolaget är dubbelcertifierat enlig FSC® med licensnummer FSC-C009819 och PEFC™. Detta innebär att vi bedriver en långsiktig verksamhet med hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga värden.

Lantbruket bedrivs på ca 500 hektar, varav ca 320 hektar i egen drift, resten är utarrenderat. Sedan sommaren 2018 bedriver Brevens Bruk AB EKO-odling med dikoproduktion från och med 2019.

Fastighetsrörelsen är inriktad på att driva verksamhetslokaler, hyreshus och korttidsuthyrning, med en långsiktig ambition att öka turistverksamheten.

Bystad Holding AB

Bystad Holding AB, är moderbolag till Brevens Bruk AB.

 

Historia

Brevens Bruk har medeltida anor. Brevens gård omtalas år 1317 då den skänktes till Riseberga kloster av kyrkoherde Laurentius i Kumla.

Claes Rålamb (1622-1698) fick 1676 tillstånd av Bergskollegium att starta en järnbruksrörelse och anlade då bl.a. en stångjärnssmedja med hammare vid Lilla Breven. För att ytterligare kunna förädla järnet anlades en knipphammare (en hammare för klenare smide än stångjärn). Tillgången på just skog var den främsta anledningen att Rålamb fick tillståndet, villkoret var att han skulle ta träkolet för järnframställningen ur den egna skogen. Staten hade vid denna tid en ambition att decentralisera järnhanteringen till platser utanför Bergslagen på grund av skogsbristen inom det området. Brevens bruk hade naturliga förutsättningarna för den järnbruksverksamhet med god tillgång på vattenkraft och stora relativt opåverkade kringliggande skogar.

Sonen Gustaf Rålamb (1675-1750) övertog bruket efter sin far. Han utvidgade verksamheten och köpte kvarnen vid Stora Breven, en halv kilometer nedanför lilla Breven. Stora Breven kom att kallas Nedre bruket. Vid platsen för Nedre bruket finns idag två 1700-talsbyggnder bevarade.

Under mitten av 1700-talet steg priserna på stångjärn och det blev lönsamt att hämta malm från avlägsna platser som t.ex. Utö i Stockholms skärgård. Från Utö fraktades malmen på pråmar över Mälaren och Hjälmaren och vidare till Brevens Bruk.

Efter Gustaf Rålambs död 1765 började det godskomplex som han byggt upp att avvecklas. År 1774 såldes egendomen till ryttmästaren David Henrik Hildebrand (1761-1808). Han hade betydande ekonomiska tillgångar och var ägare till bl.a. Ericsberg i Södermanland. Han gjorde Bystad och Breven till fideikommiss år 1778.

Fideikommisset övergick till systerdottern Sophia Ulrika Bonde (1787-1867), som år 1815 gifte sig med generaladjutanten greve Johan August Anckarsvärd (1783-1874). De utvecklade produktionen och hittade nya marknader för brukets olika produkter, bl.a. genom att tillverka komponenter i gjutgods för de maskiner som då behövdes för jordbrukets omfattande mekanisering. En ny masugn, rostugn och en mekanisk verkstad byggdes under 1820-talet. En ca 300 meter lång rak kanal byggdes från nuvarande Herrgårdsdammen för att leda vattnet vidare förbi Nedre bruket, kanalen finns idag bevarad i sin helhet.

En viktig orsak till den goda utvecklingen för Brevens bruk under 1800-talet var Västra stambanan som stod klar under 1850-talet. Stambanan kompletterades med en bibana från Hallsberg som bl.a. gjorde att malmen kunde transporteras ända till Kilsmo station, en halv mil norr om Brevens Bruk. Under 1880-talet byggdes en smalspårig järnväg mellan Kilsmo och Breven. Bruket svarade för transporterna med egna ånglok. Banan togs dock bort år 1940 och lokstallet revs senare.

I början av 1900-talet var det åter dags för en modernisering av bruket. Masugnen byggdes om år 1903 och en helt ny rostugn byggdes år 1905.

De vikande järnkonjunkturerna efter första världskriget ledde till en succesiv avveckling av brukets verksamheter. År 1917 togs stångjärnshammaren ur drift och masugnen släcktes ned år 1933. Gjuteriverksamheten pågick dock ända fram till 1980-talet. Så sent som år 1976 byggdes ett helt nytt gjuteri, men verksamheten blev aldrig lönsam utan avvecklades succesivt och 1986 lades verksamheten ned för gott.

Huvudnäringen för Brevens Bruk är idag skogsbruk, jordbruk och fastighetsförvaltning.

Sedan fideikommissystemet avskaffades i Sverige under 1960-talet förvaltas egendomen som ett fideikommissaktiebolag inom familjen Gripenstedt. Johan Gripenstedt (1922-2009) var den siste fideikommissarien.

Bebyggelsen på Brevens Bruk

Brevens Bruk har en unik bebyggelsemiljö med en bebyggelsestruktur som liknar de kända bruken i t.ex. Uppland. Huvuddelen av de byggnader som idag karakteriserar bruksmiljön tillkom under 1830-40 talen. Det var en framgångsrik och expansiv tid för bruket och då skapades de ekonomiska förutsättningarna för den karakteristiska bebyggelsemiljö som präglar Brevens Bruk.

Senare under 1800-talet tillkom flera produktionsbyggnader och bostäder för anställda. De fick en likartad utformning med spritputsade fasader och omfattningar i slätputs. Under 1840-talet byggdes en brukskyrka i nyklassicistisk stil. Kyrkan användes också som skola för bruket innan en särskild skola för brukets barn byggdes under 1870-talet. Kyrkan ägdes av bruket fram till 1940-talet. Den tillhör idag Asker-Lännäs pastorat.

Som vanligt var i denna typ av bruksmiljöer så fick skolan en för tiden mycket påkostad utformning med en närmast monumental prägel. Skolan kunde byggas genom att Sofia och Johan August Anckarsvärd fonderat medel för ett skolbygge. Intill skolbyggnaden byggdes också år 1914 en bostad för lärare och präst.

Den enda byggnad som tillkommit i den centrala delen av bruksmiljön efter 1800-talet är brukskontoret som byggdes i en anpassad stil i slutet av 1940-talet. En förändring som skedde under 1900-talet var också att bruksbyggnadernas färgsättning i rosa konsekvent ändrades till dagens ockragula kulör under 1930-talet.

Mot bakgrund av att byggnaderna och anläggningarna i Brevens Bruk av Länsstyrelsen har klassats att ha ”synnerligen högt kulturhistoriskt värde” har stora delar av Brevens Bruk förklarats som byggnadsminne.

 

Arkiv

I Brevens Bruk AB’s arkiv finner du förteckningar över handlingar som rör Brevens Bruk, Bystad fideikommiss, Nynäs slott och ägarfamiljerna.

Målsättningen från företagets/ägarens sida har varit att samla och förteckna alla arkiv som tidigare har varit utspridda, för att på så sätt ha den ekonomiska, kulturella och sociala historiken samlad. Något som underlättar både för forskare och andra intresserade att skapa sig en bild av det historiska arv som Bystad och Brevens Bruk utgör.

Materialet ger inte bara en ekonomiskhistorisk bild av ett järnbruk under mer än 300 års verksamhet, utan även en motsvarande bild för det stora skogs-/lantbruk som var förenat med järnbruket. Dessutom kastar materialet ljus över levnadsförhållanden för såväl anställda som ägare under flera hundra år.

Arkiven består av 4 olika arkiv katalogiserade och sorterade av olika institutioner. Arkiven är omfattande, men givetvis inte helt kompletta. Det kommer också efter hand att dyka upp nya handlingar som läggs in i förteckningarna. De flesta handlingarna är från 1800- och 1900-talet, men det finns även handlingar så långt tillbaka som 1500-talet. Totalt omfattar arkiven ca 250 hyllmeter.

Utöver handlingar finns ett stort antal kartor, fotografier och filmer i arkivet.

Arkiven är uppdelade på 15 olika arkivbildare.
Klicka här för ytterligare information om arkivinnehållet.

Arkivet är tillgängligt för forskningsändamål.

Kontakt: Sirpa Ahonen, sirpa.ahonen@brevens.se

Bygden

Cirka fem mil sydost om Örebro ligger Brevens Bruk, en välbevarad och vacker bruksort, troligen det finaste exemplet på gammal svensk brukstradition – bevarad i mer eller mindre sitt ursprungliga skick.

Namnet Breven som betyder ”bred mosse” påminner om att orten har mycket vatten omkring sig. Västerut finner vi sjöarna Botaren och Sottern, genom samhället rinner Brevensån – en del av Nyköpingsån – vidare österut mot Kullasjön och Högsjön. Sottern har för övrigt en naturskyddad skärgård med bland annat fiskgjuse, storlom och rördrom.

En promenad genom bruket är en vandring genom historien och samtidigt en njutning för ögat. Bland byggnaderna märks herrgården från 1698, brukskyrkan från 1842, masugn och rostugn också från 1800-talet, där speciellt rostugnen har blivit en av Brevens Bruks mest kända byggnader med dess åttkantiga tak, och där kan man under vissa tider få guidade visningar eller delta i olika evenemang.

I den gamla snickarverkstaden finner vi i dag en aktiv hembygdsförening. Dessutom har Breven ett alldeles eget bruksmuseum som visar brukets produktion samt ett modellmuseum som visar gjutmodeller.

Vi finner också i de gamla bruksbyggnaderna en konst- och hantverksbutik, ett galleri och den modernare ”Brevensgården” med pub, restaurang och samlingslokal. Det finns också hus och lägenheter för korttidsuthyrning både i och utanför själva samhället i Brevens Bruk AB’s regi.

Olika evenemang som julmarknad, musikkvällar mm anordnas regelbundet.

Brevens Bruk är klassat som kulturhistoriskt riksintresse.

Hitta hit

Välkommen

Kontoret är öppet på Vardagar

07:00 – 16:00

Kontakt

Växeln är öppen vardagar 08.00-12.00.
övrig tid, se vår kontaktsida för personkontakt

+46 (0) 19-58 58 50

Adress

Bruksgatan 6
715 96 Brevens Bruk