Brevens Bruk

 

Historik

Cirka fem mil sydost om Örebro, Östernärke, bara några kilometer från Sörmlands
gräns, ligger Brevens Bruk. Far man genom byn så ser man den ståtliga och
välbevarande rostugnen och masugnen, båda från 1864. Brevens Bruk är troligen det finaste
exemplet på gammal svensk brukstradition som finns bevarad nästan i sitt ursprungliga skick,
Brevens Bruk har fått sitt namn från de sumpmarker som en gång bredde ut sig på båda
sidor av ån. Den del av Nyköpingsån som benämns Brevensån, Bredehven,
som namnet då var, betyder brett kärr. Redan 1317 omtalas att i detta Bredehven fanns en
gård och allt skänktes av kyrkoherde Laurentius (Kumla) till nunnorna i Riseberga
Kloster, förmodligen som fiskevatten i första hand. Vid reformationen indrogs allt till
kronan och styckades i två delar, Stora och Lilla Breven.
Brevens järnbruksrörelse startades när dåvarande ägaren Claes Rålamb (en av rikets
mäktigaste män, riksförmyndare för Karl XI och överståthållare) år 1676 fick tillstånd
att starta järnbruksrörelse och så småningom utvecklades Brevens Bruk till att ha ett
omfattande järnbruk med gjutjärnstillverkning. Modellerna och formerna till många av
de gjutjärnsprodukter som tillverkats finns fortfarande bevarade i de gamla
byggnaderna. Samlingen är sannolikt landets största i sitt slag och delar av dessa kan idag
beskådas på Bruksmuséet.
Under 1700- och 1800- talen kom bruksrörelsen att präglas av intensiv
järnmalmhantering.Under 1900-talet fick man till följd av den vikande
järnkonjukturen i Sverige släcka Brevens masugn för alltid år 1933. Byggnaden står
dock kvar som ett ståtligt industriminne. Gjuteriets verksamhet fortsatte fram till 1986.
Det vi i dag kan se är hur ett dåtida brukssamhälle byggdes upp – herrgård, kyrka, skola,
arbetarbebyggelse och produktionsbyggnader, men att strukturen här är mer fri
än vad som är vanligt på andra bruksorter, där man oftast ser
arbetarbostäder för sig och disponentbostäderna för sig. Här är de olika byggnaderna
placerade mer utifrån hur bruket utvecklades under århundradena.
Brevens Bruk är i dag klassat som kulturhistorisk miljö med riksintresse.

Arkiv

I vårt arkiv finner du förteckningar över handlingar som rör Brevens bruk, Bystad fideikommiss,
Nynäs slott och ägarfamiljerna.
Målsättningen från företagets/ägarens sida har varit att samla och förteckna alla arkiv
som tidigare har varit utspridda, till ett ställe, för att på så sätt ha den ekonomiska,
kulturella och sociala historiken samlad. Något som underlättar både för forskare och
andra intresserade att skapa sig en bild av det historiska arv som Bystad och Brevens
Bruk utgör.
Materialet ger inte bara en ekonomiskhistorisk bild av ett järnbruk under mer än 300 års
verksamhet, utan även en motsvarande bild för det stora skogs/lantbruk som var förenat
med järnbruket.
Dessutom kastar materialet ljus över levnadsförhållanden för såväl anställda som ägare
under flera hundra år.
Arkiven består av 4 olika arkiv katalogiserade och sorterade av olika instutioner.
Arkiven är ganska omfattande, men givetvis ej helt kompletta. Det kommer också efter
hand att dyka upp nya handlingar som läggs in i förteckningarna.
De flesta handlingarna är från 1800- och 1900-talet, men det finns även handlingar
så långt tillbaka som 1500-talet. Totalt omfattar arkiven ca 250 hyllmeter.
Utöver handlingar finns ett stort antal kartor, fotografier och filmer i arkivet.
Arkiven är uppdelade på 15 olika arkivbildare.
Klicka här För ytterligare information om arkivinnehållet.

Arkivet är tillgängligt för forskningsändamål. Kontakt: Sirpa Ahonen, sirpa.ahonen@brevens.se, 019-585855
 

 

 

 

 

 


 

 

 
     

CMS-hemsida producerad av Zakrisson Data